Tidigt användande
Ordet modernitet har många ursprung. Innebörden och tolkas rätt fritt och olika i olika discipliner och synsätt. Ordet modern användes i dess latinska namn (modernus) redan runt 400 för att markera skillnaden mellan nuet, det nuvarande kristna samhället och det dåvarande, det romerska och, i Sverige hedniska, trossamhället.[1]
Under renässansen och upplysningen
Begreppet modernitet och dess betydelse började dock att få sin utformning i renässansen och främst i och med upplysningen under sena 1700-talet. Dock redan på 1600-talet hade bland andra Francis Bacon och René Descartes tänkt igenom idéerna om ett modernt samhälle. Upplysningens tid banade väg för det förnuftiga och rationella tänkandet: ”Hävdandet av förnuftets rätt att kritiskt granska och underkänna oreflekterad, självklar, och av traditionen legitimerad kunskap”.[2]
Från och med upplysningens 1700-tal och framåt, formligen exploderade det av utvecklingsteorier, rationaliseringar inom vetenskapen, synen på objektivitetens betydelse, och individualiseringen. Kyrkans ord var inte längre lag och denna utveckling ledde senare mot att samhällets funktioner stärktes. Runt om i Europa tog industrialiseringen fart, främst i Frankrike och England.
Modernitet kan jämföras med dess motsats: tradition, där man ser det traditionella som något oföränderligt och stabilt, platsbundet och kollektivt. Moderniteten får här vara det innovativa, individuella och rörliga. [3]
Dessa tankar om att människan själv kan, genom vetenskapen, förändra och förbättra sin omvärld fick starkt fäste bland de lärda.[4]
I och med medvetenheten kring det egna samhället och den individuella funktionen i det började alltså modernitetens filosofi att tillämpas praktiskt. Det blev viktigt att ha en rörlig offentlighet där idéer och tankar fick flöda fritt, relativt oberoende av den individuella kulturella identiteten. Det offentliga öppnades mer i och med den växande medelklassen. Ett nytt samhälle växte fram. Tidningar, gemensamma arbetsplatser och den ökade folkbildningen bidrog till att samhället efterhand blev mer demokratiskt. Dessa föreställningar spreds och började användas i politiken och resulterade bland annat i den franska revolutionen.
1800-talet
Under 1800-talets snabba samhällsförändringar befästes moderniteten i samhället, det fanns en stark framtidstro. De kulturella gränserna suddades i ut en aning; en samhällssyn växer fram där vetenskap och teknik prioriteras framför traditionella föreställningar. Tänkare som Karl Marx och Goethe kan ses som modernitetens barn då de uppfattade det moderna livet som en sammanhängande helhet..[5]
Det gavs inte samma utrymme att skilja på ”folk och folk”. I teorin skulle man oberoende av samhällsklass, religionstillhörighet och kulturella bakgrund ha samma möjlighet att påverka samhällsuppbyggnaden. I praktiken reserverades dock denna rättighet till de bildade och man ansåg att arbetarna som måste utföra kroppligt arbete varken hade tid eller bildning att formulera relevanta åsikter.[6]
1900-talet - nutid
Det tidiga 1900-talet
Det moderna samhället präglades av ett nytänkande där individen ifrågasatte alla tidigare teorier och rådande omständigheter i samhället. Visionen i den moderna tidsperioden var att med hjälp av politik kunna lösa många av samhällets problem vilket skapade en solidaritetskänsla mellan människor. Under tidiga 1900-talet tar sig moderniteten uttryck även i Sverige och banar väg mot ett demokratiskt samhälle. Det finns åtskilliga exempel på modernitet i samtiden där människor förväntas att konstant öka sina kunskaper och kompetens för att kunna hänga med utvecklingen. Det ställs krav på individerna privat, men framförallt i arbetslivet. Vi ska vara allt på en och samma gång för att bli så attraktiva som möjligt på arbetsmarknaden och inte minst socialt.[7]
Det sena 1900-talet
Runt 1960-talet börjar samhällsvetenskaperna utveckla ett kritiskt perspektiv på modernitet. Bland annat ifrågasätts att vetenskapen skall ses som den enda och allmängiltiga måttstocken för alla människor, och ur detta utvecklades begreppet postmodernism. Modernitetsbegreppet börjar senare under 1900-talet också kritiseras ur ett feministiskt perspektiv. I denna kritik framhålls att kvinnor i stor utsträckning marginaliserats både i teorin och i praktiken avseende mått på samhällets utveckling. [8] [9]
Källor
På Dialogos' årsmøte 31.5 vil vi fortelle om virksomheten i 2011, og vi vil benytte anledningen til å samle alle interesserte rundt neste satsning: biodynamisk jordbruk. Dette er et tema med stort potensiale for alle våre partnere og medlemmer, og vil presenteres som tematisk del før selve årsmøtet. Først inspirasjonsinnlegg fra bonde og styreleder i Biologisk-dynamisk Forening, Eric Brinkhof, før idémyldring. Vi ber om påmelding til årsmøtet av hensyn til planlegging av plass og mat. Gi beskjed til
Denne e-postadressen er beskyttet mot programmer som samler e-postadresser. Du må aktivere JavaScript for å kunne se adressen
innen tirs 29.5. Se innkalling m/program her.
Kveldskonferanse v/ Nina Witoszek, Nils Christie, Cato Schiøtz. Hvordan går vi videre etter en slik katastrofe? Hvilke spørsmål er viktige for Norge nå og i fremtiden? Kan de valg vi tar bety noe – ikke bare for oss selv, men også for verden? Før 22. juli, sa Witoszek til Aftenposten at Norge kan bli et interessant land dersom vi går gjennom en apokalypse og kommer ut fornyet. Etter terrorhandlingene sa Christie at han trodde vi ville komme ut av dette med en dyp sorg, men med en glede over at vi klarer det og at Norge kan bli et bedre land. Entré kr 100. Arr: ASN, Dialogos, Forum Berle. 
Etter fullbooket kurs i våres, arrangerer vi nytt kurs i Teori U i september. Med utgangspunkt i Otto Scharmers banebrytende bok 
NY des11:
Fra Fjellheims anmeldelse 3.12.11: Etnisk rensing i den selvbestaltede humane stormakten Norge? Marte Wexelsen Goksøyr, den ene av årets Bjørnsonprisvinnere, hevder dette i den velbegrunnede artikkelen «Vi er utrydningstruet!». I Norge anno 2011 vil ni av ti kvinner som får vite at fosteret har Downs syndrom velge abort. Fostermedisinen legger til rette for en slik etnisk rensing, og inngrepet kan utføres så sent som i uke 20 av svangerskapet(..)Denne lille, men viktige boka innledes med Petter Nordman Waages framsynte essay fra 1983, «Vitenskap og menneskeverd».
Søknaden om å etablere en ny steinerskole i Oslo sentrum ble godkjent hos Utdanningsdirektoratet 17.11. Dialogos gratulerer! Målet er skolestart høsten 2013 med tilbud for 1. - 3. klasse. De fortsetter arbeidet der bla lokaler og pedagoger er neste skritt. Innspill kan sendes
Denne e-postadressen er beskyttet mot programmer som samler e-postadresser. Du må aktivere JavaScript for å kunne se adressen
. Se også deres 
Ved avslutning av studieåret 2010/2011 kan vi glede oss over at 
Peter Normann Waage har vunnet 
Best ut kommer 
Spesialist i allmennmedisin Anette Bender: Skavlan hevder i 